fredag 22 mars 2013

Kontroller under graviditeten



Jag tänkte berätta lite om vilka kontroller som görs här i Spanien under graviditeten och min erfarenhet av dessa.

Första kalendermånaden
Det första man gör när man får reda på att man är gravid här är att gå till läkaren och få det bekräftat. Och så skickas man vidare till specialistvården som har hand om de tester, blodprov och ultraljud som utförs under graviditeten. Jag kommer i håg att de räknade ut beräknat födelsedatum vid detta tillfälle. 

Andra  kalendermånaden
Vid första mötet hos specialisten ( el tocoginecologo), berättar man om sin kliniska historik, levnadsvanor, och familjens kliniska historik, för att se om det finns någon risk för ärftliga sjukdomar.  Doktorn vill även veta ens ålder, yrke, hur många gånger man varit gravid, om man har haft någon abort osv. Pappans kliniska historik bör ses över, men kommer inte i håg att Jaime fick några frågor över huvudtaget, men jag kan ha fel. Vid detta tillfärlle beräknas födelsedatumet igen baserat på senaste mensen. Jag har beräknat födelsedatum 3-4 augusti, men detta kommer troligtvis inte att stämma med tanke på att Alma föddes 6 veckor för tidigt.

Under denna månad görs även de förta blod-och urinproverna samt ultraljud. Det är normalt sätt en gång per trimester som man skall vara med om detta. De kollar röda och vita blodkroppar, järnnivå, kolestorol, glukosnivå, levervärden samt om man har anikroppar för toxiplasmosis, röda hund, syfilis, HIV och hepatit. De kontrollerar även i detta provtillfälle vilken blodgrupp man har, för att se om det är kompatibelt med bebisens. De kollar så att man inte har Rh- och pappan Rh¨, efterom bebisen kan ha rh¨och mammans blodkroppar kan då skada bebisen.  Nu för tiden så kan man stoppa att detta händer som tur är. Mamman får man en dos gammaglobina Anti D i sjätte månaden och sedan ytterligare en dos 72 timmar innan födseln. Men detta är inget som jag behövt uppleva. 

Man gör även ett första ultrljud, för att se om det finns fler en ett foster och hur det är placerat, hjärtslag och hur stor fostret är för att räkna ut om det beräknade förlossningsdatumet stämmer.  Det är dessa stunder man njuter mest av under graviditeten, när man får se hur de små liven har det där inne. Det är vid detta tillfälle man förstår att man är gravid på riktigt. 

Almas lillasyster i vecka 12



Tredje kalendermånaden
Denna månad tar man ett blodprov, där man faktiskt inte behöver vara på fastande mage J Testet heter triple screening, och går ut på att mäta beta-HCF, alfabetaprotein och estirol. Det är för att se om det finns någon chans att bebisen har Down syndrom. Mina värden var normala, men jag vet flera av mina bekanta som har haft höga nivåer av detta, men deras bebisar har sedan  inte fått Down syndrom. Om dessa värden är höga så får man själv fatta beslut om man skall ta ytterligare prover eller ej. 

Fjärde kalendermånaden
Under denna månad, i vecka 20 görs ett andra ultraljud. Denna gång är det för att se om fostret har några missbildningar. Doktorn kollar igenom så att alla kroppsdelar finns och att  alla inre organ är närvarande och fyller sin funktion. Denne kollar även livmoderns läge och fostrets utveckling. Det är även i detta skede som man brukar ta reda på bebisens kön, om man vill veta det. Detta är en av de mest spänningfulla ögonblicken under graviditeten. 

Almas lillasyster i vecka 20

Femte kalendermånaden
Denna månad brukar det inte göras några prover normalt sett. Det är den månaden jag är i un. Det är en ganska bra månad. Jag mår inte illa länge i alla fall och jag har börjat känna starkar när bebisen sparkar, vilket är en härlig känsla. Däremot har jag börjat fått ont i ischiasnerven, jag tror att det är där jag har ont i alla fall. Jag har ont ungefär i svanskotan, och det gör extra ont om jag böjer mig ner, sitter för mycket eller går för mycket.. Man blir lite begränsad så att säga. Jag har inte varit hos läkaren än (tycker om att ställa diagnos själv med hjälp av google :)), men det lutar åt att jag måste gå dit snart, om det inte blir bättre. 

Sjätte kalendermånaden
Många gravida kvinnor kan drabbas av graviditetsdiabetes- För att kolla detta, gör man ett test som heter O´ Sullivan, som går ut på att man först tar ett blodprov, och därefter får man dricka 50 gram glukos för att sedan ta ytterligare ett blodbrov en timme senare. Under denna timme får man sitta och vänta på fastande mage och koncentrera sig på att inte kräkas upp sörjan. När jag gjorde detta test under min förra graviditet trodde jag att slutet var nära. Först skulle man gå i väg till doktorn utan att äta någon frukost, och självklart utan kaffe. Jag blir helt svimfärdig om jag inte får äta frukost innan jag går i väga någonstans. Jag blir dessutom på mycket dåligt humör. När jag kom till provtagningen så fick jag först vänta ett tag, och sedan blev det min tur att bli stucken. Detta är inte någon jag tycker är särkilt behagligt heller.. Sedan var det dags att dricka denna sliskiga drycken, och vänta på hur kroppen skulle reagera på detta. Min kropp reagerade med att kräkas upp allting. Tror att jag satt där i en halvtimme och koncentrerade mig på att inte kräkas, men tillslut gick det inte. Då blev jag tvungen att komma tillbaks följande dag och göra om hela proceduren..Till slut så klarade jag det, men det var en riktigt hemsk upplevelse som jag hoppades på att aldrig mer behöva gå igenom. Men snart är det dags igen..i nästa kalendermånad närmare bestämt. Jag har till och med frågat om man kan få slippa göra detta test, men det är obligatoriskt, så lätt kommer man inte undan..
Om värdena ligger över 140 tyder det på möjlig graviditetsdiabetes, och då måste de göra ytterligare ett test, men denna gång dricka 100 gram glukos och sitta tre timmar och göra ett blodprov per timme. Jag är glad att mina värden låg under 140. Jag hade nog inte klarat att dricka det dubbla…

Sjunde kalendermånaden
Under denna månad görs normalt sätt inga prover.

Åttonde kalendermånaden
I denna månad görs det tredje och sista ultraljudet mellan vecka 30 och 34. Det är för att kolla bebisens läge och hur mycket vätska som finns i placentan. Man upprepar även de blodprov och urinprov man tagit de tidigare trimestrerna, med vissa undantag. Det var under detta tillfälle som de, när jag väntade Alma, upptäckte att jag hade mycket förhöjda levervärden. Det var transaminanivåerna som var förhöjda. Jag hade haft fruktansvärd klåda i flera dagar på magen, händer och fötter, men detta var inget jag tagit på allvar eftersom jag trodde att graviditetsklåda ingick i graviditeten. Det var när jag skulle ha sista ultraljudet som de frågade mig om jag hade haft klåda, och så tog de om proverna utifall värdena skulle ha sjunkit. Men de hade i stället fördubblats, och det enda de kunde göra var att sätta i gång förlossningen omedelbart. Jag var lite skeptisk först, och tyckte att Alma behövde växa till sig lite mer. Men då blev jag inkallad till ett rum med ca 20 läkare som förklarade för mig hur farligt det skulle vara om jag väntade en dag till..

Nioende kalendermånaden
Jag kom aldrig till denna kalendermånad eftersom Alma föddes innan, men hoppas på att komma dit denna gång. Ca tre till fyra veckor innan beräknad förlossning kontrollerar man bebisens rörelser och hjärtljud, samt sammandragningarnas intensitet varje vecka.  Men som sagt hit kom jag aldrig, så har ingen erfarenhet av sista graviditetsmånaden..

Jag tror att kontrollerna är ungefär samma som man gör i Sverige, förutom att vi har ett ultraljud mer här. I Sverige brukar man göra ultraljud endast i vecka 12 och 18 som jag har förstått det.

2 kommentarer:

  1. Intressant att läsa! Här i Uppsala tror jag inte att man gör sitt första ultraljud förrän i vecka 17 eller så, vilket känns galet på många sätt. Glukosbelastningen tror jag bara att man gör om man tillhör en riskgrupp, jag gjorde den och det var som sagt ingen höjdare. Ibland undrar jag om svensk sjukvård håller på att avveckla sig själv. Eller vi "effektiviserar" såklart...

    SvaraRadera
  2. Jag ska säga det till min läkare att jag inte tillhör någon riskgrupp så får vi se vad de säger hehe En sak att tillägga här att sjukvården här är gratis, inte bara mödravården utan även när man går till allmänläkaren. Problemet är att många går dit bara för att få recept eller för att få intyg på att man är sjuk. Här måste man nämligen ha sjukintyg från första dagen. Detta kan man däremot tycka är lite slöseri på resurser...Men jag tycker det är bra att alla har rätt till samma sjukvård.

    SvaraRadera