I helgen var det
dags för Eurovisionschlagerfestivalen. Jag tvingade min man och min dotter
titta med mig. Alma var mer lättövertalad, eftersom det innebar att hon fick
stanna uppe längre än vanligt. Jaime däremot hade nog hellre velat titta på
någon actionfilm eller japansk tecknad film, men som god make ställde han upp :)
Som jag skrivit i
ett tidigare inlägg så är det inte lika populärt att titta på Eurovision här.
Man blir nästan hånad när man säger att man gillar det. Enligt spanjorerna har
Spanien ingen chans alls att vinna eftersom allt är politik. De nordiska
länderna röstar på varandra och länderna i öst röstar på varandra. Visst ligger
det något i det, men jag tror det mest beror på att vi i Norden lyssnar på
samma typ av musik, så samma låt kan gå hem i samtliga nordiska länder. Men om
det bara var politik så skulle ju inte Irland vara det land som vunnit flest
gånger, med tanke på att deras grannländer är relativt få.
Jag tyckte om
ganska många låtar i årets Eurovision. Den danska som vann var bra, men jag
tyckte även om Ungern, Tyskland, Belgien, Moldavien och Sverige såklart. Sen tyckte jag
Greklands bidrag livade upp stämningen :)
Danmarks bidrag (vinnarlaten)
Ungerns bidrag:
Tysklands bidrag:
Belgiens bidrag:
Moldaviens bidrag:
Greklands bidrag:
Jag gillade hur Sverige lagt upp showen, och tyckte det var mycket bra att ha Petra Mede som ensam programledare. Oftast brukar det vara en man som är lite halvrolig och en vacker tråkig kvinna i fina klänningar. Jag tycker att Petra gjorde ett jättebra jobb :) Däremot så verkade inte den svenska humorn gått hem hos den spanska kommentatorn. Han sa flera gånger under sändningen att vi svenskar har en mycket speciell humor. Jag tror att den svenska självironin kan vara svår att ta in som spanjor. Det har jag märkt själv när jag har försökt att säga något självironiskt. Folk har mest trott att jag lider av dåligt självförtroende då..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar